Fuck Love, Give Me Fire!

Ok, jag erkänner. Jag är feg. Fick en kompis att berätta det för honom. Vad kan jag säga till mitt försvar? Jag har ingen erfarenhet whatsoever när det kommer till kärlek och förhållanden.

Jag har problem med kärleken överhuvudtaget. Jag har väldigt svårt för att öppna upp och prata om tankar och känslor och att öppna sig så totalt som man förväntas göra är något av det jag är mest rädd för.

Jag vet, jag vet. Kärlek är aldrig enkelt och det ska det inte vara heller; önskar bara att det kunde vara lite lättare.

Nej, jag säger som Davey Havok: " Fuck love, give me fire!"

Känslor

Ena stunden går man på rosa moln och i nästa så sjunker man igenom de för att snabbt börja falla mot jorden i en alldeles för hög fart. Jag är hyfsat van vid sådana här humörsvängningar sedan tidigare, men de jag har nu tar ändå priset.

Som idag t. ex. jag börjar dagen på ett jättebra humör och slutar den med att skicka panikslagna sms till min kompis. Den snabbt åtdragna knuten i magen fick mig att vilja spy eller skära ut mina tarmar. Lyckligtvis så hände ingetdera.

Jag hoppas bara att det går över snart.

Kärlek

En liten blog för att skriva av mig när det behövs, vilket det gör just nu.

Varför ska kärlek vara så svårt? Man kan aldrig veta vad den andre personen känner. Det borde vara lag på att alla som är kära ska ha en lapp på bröstet där namnet står på den som de är kära i. Det borde hända automatiskt, lappen ska vara kopplad till hjärnan och så fort den känner att man är kär så visas det på lappen och om man mot all förmodan slutar vara kär så blir lappen blank.

Tänk vad lätt allt hade blivit, ingen hade behövt gå runt och undra om ens respektive älskar en eller inte, man hade bara behövt kolla på lappen. Det enda problemet hade varit att man inte alltid skulle veta om ens respektive är otrogen för man kan ju vara det utan att älska den man är otrogen med. Men man hade säkert kunnat lista ut ett sätt så att lappen registrerade otrohet också.